Japp

Och jag sitter här på jobbet och funderar på livet som vanligt. Jag har en känsla i hela mig som är alldeles för välbekant. Den hos mig väldigt lycklig. Jag hoppas bara inte att det blir motsatt effekt i längden. Man vet aldrig med sånt där. Men dagarna räknas ner till tågluffen och löparö. Jag är så galet peppad att jag inte vet vars jag ska ta vägen. Och som om jag inte redan var full av behag, rollspelet och gänget. Det är mitt största nöje just nu. De är underbara. Så det finns mycket att komma tillbaka till höst. Jag hoppas bara jag kommer in på linjen så att jag kan stanna här :) sen så är det mycket som förändras till hösten också. Mycket man skulle vilja ändra på om man kunde och personer man skulle önskat stanna. Men man får vara lycklig för det man har och vad de ger en just nu. Puss