Då var man gift. Bytt namn hade man till Selleskog. Plötsligt någons fru och allt känns som vanligt. Underbart som vanligt, nytt namn på dörren men så självklart.

Våran dag var helt otrolig, trota prognoserna så tittade solen fram en timma innan vigseln och stannade till den var över. Det blåste inte, och förutom en anka som dök vid prästens första ord och min mor som inte kunde låta bli att skratta, fotografens telefon som ringde men som snabbt blev tyst när han slog till den i byxfickan, eller det faktum att jag kom på att jag glömt brudbuketten i slutet av vigseln när vi knäföll och stod där och bad. "Vars fan är min brudbukett" slog det mig plötsligt. "Hemma på diskbänken, great!"
Det var de enda missöden som blev, och jag kan knappast kalla dem missöden, snarare charmiga stunder av en dag som blev helt perfekt.

Festen vad också underbar, oj vad många fina tal både jag och Mattias fick, tårar och glädje och alla var så fantastiska.
Mest impad var jag av min far som höll i gång dansgolvet från början till slut, även min brors andra hälft Linda stod där konstant och var den enda tjejen på festen som inte tog av sig klackarna på hela kvällen.

Hela dagen var helt enligt våra önskningar, bilderna blev bra. Människor verkade ha det bra, de var nöjda med maten, folk dansade, pratade. Men jag såg inte av min man så särskilt mycket, vi lyckades hålla oss på olika kanter. Men med så mycket folk där som flugit över halva landet för att medverka på vår dag, så hade vi fullt upp.
Vårat band var också grymma, tack till er alla. Lisa, Danne, Robert och Mattias.

Även fast vi inte förväntat oss presenter, så var det några som gav oss saker ändå. De var riktigt fina grejer. Bruno från Holland hade skickat oss en prydnads hydda i trä från guinea bissau och ett stort riktigt knivsett fick vi av Selleskogs av jägarblod, och även är vi så det var mycket uppskattat. Mor hade snidat en tavla i trä, med våran låt på och hjärtan.

Nu ligger iaf brudbuketten på hyllan och har torkat, den får iaf finnas kvar som ett minne. Båda ringarna sitter på fingret, snart får jag mitt nya körkort med Anna-Isabella Selleskog, och jag ska göra en Fam Selleskog skylt till dörren.

Allt är precis som det ska vara, kär, galen och gift. Och jag längtar tills vi är fler i familjen.

Pussss