Ja det här livet är wierd. Saker bara flyger förbi, hinner bara precis uppfatta dem i ögonvrån. Har länge haft en liten känsla av att andan inte riktigt hinner med för att jag haft både hjärta, hjärna och kropp på så många olika ställen samtidigt. Så mycket att hinna uppfatta bara.
Tar ett tag innan man hänger med, inte förrän långt efter egenltigen.
Är väl egentligen fortfarande inte riktigt samlad. Har inte förstått det här halvåret riktigt än. Men jag börjar sakta smälta allt. Och har äntligen koll på vars alla bitarna är, nu återstår det som bara att sätta ihop allt igen. Lämna allt gammalt och fortsätta frammot lixom.
Jag har då iaf 100% koll på vars jag har mitt hjärta. Vilket känns underbart. Så jag mår bra rättigenom. Ända in i själen som. Vilket gör allt annat så mycket enklare.
Är som inte orolig, inget som tynger heller. Bara lite förundrad över hur man hamnade här när man tänker på de otroligt hektiska och helt galna månaderna bakom mig.
Men det behövde jag verkligen. Få gå ur mitt skal och agera som jag inte alltid gjort tidigare. Varit väldigt frigörande. Sjukt vad jag känner mig själv bättre idag. Och jag är inte lika rädd och orolig längre.
Galet vad jag lärt mig trivas i nuet. Sen har jag alltid haft planer och det kommer jag aldrig sluta ha. Så jag fortsätter frammot. Men jag har som bara lärt mig trivas även om jag inte vet allt om framtiden. Skönt.
Sova nu. puss
No comments:
Post a Comment